Själens Standard

Ingrid Engdahl och Lisa Deurell i samtal om megaförskolor och varför det är en dålig idé att planera miljöer för barn enbart utifrån att maximera stordriftsfördelar. Med avstamp i såväl forskning som vittnesmål från pedagoger och föräldrar, efterfrågar de en time-out för byggande av megaförskolor för att utreda hur dessa miljöer påverkar barns hälsa.

Örjan Wikforss och Jasmina Jovanović Holm i samtal om arkitektförbundets ursprungliga portalparagraf och varför Sveriges arkitekters yrkesförbund har en etisk nämnd. De efterfrågar ett tydligare stöd för praktiserande arkitekter när det kommer till etiska avvägningar och som avgående nämndledamöter inger de hopp om att nämndens uppdrag kommer att stärka arkitekternas etiska förhållningssätt till yrkesutövandet.

Helena Mattsson i samtal om bostadspolitik från 1920-talets bostadsbrist, via kritiken mot miljonprogrammet, till samtida avregleringar. Bostaden som ett sätt att bygga demokrati och samhälle, eller arkitektur och bostad som redskap för tillväxt. Hon berör radikal byråkrati, en ändrad arkitektroll samt vill rädda gestaltning från att bli värdehöjande ornamentik.

Clara Lindblom (v) om rättvisa, politikens verktygslåda och i vilken mån stadsplanering kan kompensera för ekonomisk ojämlikhet. Hon menar att staten måste ta ansvar för bostadspolitiken. Hon beskriver områdesplanering och skissar en förändrad markpolitik. Hon framhåller nyttan med allmännyttan, hyresrätten som upplåtelseform och varsam upprustning som nyckeln till bibehållen hyresnivå. 

Lars Strannegård slår ett slag för helhetsbedömningen som människans fenomenala förmåga. Berättar om Handels utbildningsmission, menar att empatin är viktigast, berör matrismaximerade produkter samt felslutet i att mäta kvalitet. Han står upp för ordens kraft och återkommer till vikten av att kunna beskriva det multisensoriska.

Jesper Lövkvist föreställer sig en frispråkig framtid för en tyst bransch som mest vill vara till lags. Efterfrågar nytänkande på en strukturell nivå. Pratar om alternativa kostnader för att bygga dåligt, kostnader som skjuts på framtiden. Hur kontoren läggs ned och ersätts av frifräsande konsulter i nätverk som lär sig om finansiering och äger en större del av processen.

Hur formas svensk stadsplanering? Inom den kommunala stadsplaneringssektorn produceras årligen en mängd strategier, riktlinjer, vägledningar och policydokument i syfte att säkerställa planering av långsiktigt hållbara städer. Men används och efterlevs verkligen alla stöddokument? Är det ens möjligt? Och viktigast av allt: Gör alla strategier och policys att slutresultatet, våra fysiska miljöer, blir bättre?
Under en liveinspelning på ArkDes bibliotek samtalar Johanna Wiklander, Niklas Svensson och Jonathan Metzger under rubriken Tomma ord? Tillsammans med Själens standard fördjupar de sig i frågor som rör dagens stadsplanering och riktar strålkastarljuset mot den kommunala planeringsapparaten.

Tove Sjöberg talar om Guldstolen, hur sommaren 2018 blev en vändpunkt och att återanvända byggnader där de står. Nämner Parisavtalet, fantastiska marmortrappor, munblåsta glaskupor, trista fastigheter med lågt i tak och kontorsinredning från 90-talet. Trend samt restauranger som håller över tid. Att kalibrera om sig och hitta nya estetiska värderingsmodeller.

Elisabeth Schellekens Dammann önskar rum åt skönheten. Hon filosoferar om estetisk upplevelse, om förväntningar och åskådarens ansvar. Kollektivitet och glädjen att dela, om objektivt och subjektivt, expert och lekman. Om samtalet och att viljan att ständigt utmana oss själva.

Hur påverkas den byggda miljön av tiden den formas ? Frågan blir allt mer aktuell, när det känns som att världen står i kris. Med en skenande inflation, bostadsbrist, väpnade konflikter och världsutmaningar som klimatkrisen, så undrar vi vad som återstår i begreppet kvalitet?
Under en liveinspelning i ArkDes bibliotek reder Frida Rosenberg, Torun Hammar och Sofia Hansdotter ut vad kvalitet betyder i vår samtid och hur begreppet har ändrat betydelse över tid. Det kommer spånas om vad kvalitet kommer att innebära i framtiden, hur arkitekturen kan vara kvalitativ i tider av oro och med ökande kostnader.